...för här i Tortola spöregnar det!! Lämnade av Lidan vid busshållsplatsen i går morse, och det kändes konstigt att man skulle släppa henne och den gigantiska väskan fria och att vi skulle påbörja hemfärden. Seglade till Tortola, det var rätt friska vindar men Night Owl tog det bra. Känns lite som att cirkeln är sluten, vi kom från St Martin till Road Town, Tortola och nu är vi här igen. Men så i dag skulle vi "bara" plocka upp ankaret och segla till Anegada, där vi åker för att få bäst vinkel för vår segling tillbaka till St Martin som vi planerar göra till helgen. Mmm, bara... ankarjäveln ville inte komma upp, vi försökte, och vred och vände, och drog och kom med båten från alla möjliga vinklar. Men icket... Eftersom att vi hade ankrat på 12 m djup så var det inget alternativ att ta på sig snorkeln och fridyka ner, en metod som vi nyttjat då ankaret varit för fast tidigare, fast då på ca 3 m djup. Så vi fick helt enkelt ta nytta av dykarcertet, Ty åkte in och hyrde en dykarutrustning. Sen var det ner på botten och se va fasen som var på gång. Jag satt i dingen och var vakt, samt beredd att hjälpa Ty upp ur vattnet. Och då.... öppnade sig himlen. Så där satt jag, i shorts och en regnjacka, i en tokguppande dinge, konstant sökande efter bubblorna vid ytan som indikerade att Ty fortfarande andades. Då kände jag att jag kunde citera min älskade lillasysters kommentar (efter att nån i hennes korridor i Tyskland ätit upp hennes lyxrester i kylen): "Nu är det officiellt, jag längtar hem!". Men upp kom Ty, han hade fått dra upp ankaret från ett gammalt dött korallskelett som det hade snurrat sig runt, regnet slutade, och jag tog på mig torra kläder. Så nu känns det bättre :) Blir inte Anegada idag, vi åker en liten bit till Trellis Bay och tar Anegada i morrn.
Hoppas, hoppas verkligen att det inte regnar så här på St John, där stackars Lidan tältar!
Over and out från en lite Lotta som snart, snart kommer hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar