I går (tisdag) skulle jag jogga hem från jobbet till ett yogapass som jag sett fram emot länge. Blev lite sen iväg från jobbet och kände mig lite stressad. Då jag kom halvvägs, till Ravenna park, hände det som inte får hända. För en sekund så koncentrerar jag mig inte på var jag sätter mina fötter och trampar på en liten spricka i asfalten och faller handlöst till marken. Känner direkt att jag stukat foten (nåt som jag f ö aldrig tidigare gjort, trots alla mina år som fotbollsspelare). Sen blöder jag från både knä och armbåge och hand. En kille kommer fram och frågar hur det gick. "jag tror att jag har stukat foten" lyckas jag snyfta fram, men säger sen att jag har mobil så att jag kan ringa hem och få hämtning. Sen börjar jag gå på foten och tycker inte att den känns värst, och tänker att jag nog kan gå hem. Men efter ett tag och efter att ha försökt snurra lite på foten vilket gjorde j---igt ont, så ringde jag hem och som tur var så var Jonny och Elina där, för Ty var ute och sprang han med. Så dom kom och hämtade mig med bil, och att bara försöka ta av sig skon gjorde så fruktansvärt ont. När vi sen kom hem så blev jag yr i huvudet och var tvungen att ligga ner på golvet för att inte kollavippa. Det skumma var att fotknölen inte var svullen utan det enda var en liten bulle lite längre ner på foten. Jag blev tokrädd att det skulle vara en fraktur, och då Ty kom hem så var det riktiga tårar som rann längs kinderna. Så för att göra en lång (mkt lång) historia kort, så spenderade vi kvällen (19-00) på akuten och fick såren tvättade (AAAJJJ!) och foten röntgad, och till min glädje så var den inte bruten, utan bara stukad illa. Så nu går jag runt med en lindad fot och haltar rätt illa, men hoppas att foten snabbt ska bli bättre så att jag i alla fall kan gå normalt. Vissa lägen av foten gör så vansinnigt ont att jag skriker rätt ut. Armbågen är stor som en apelsin och knät är rätt illa svullet också. Vad är det som händer? Det är ju min storasyster som ska vara den klumpiga som ramlar och bryter och stukar det ena och det andra, men nu har det tydligen smittat till mig! Nåja, wish me luck och hoppas på en snabb läkning.
Halta Lotta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar