Så kom äntligen andra tanden, i går morse. Och med den ett helt galet dregglande, hakklapparna bytes stup i kvarten. Men i övrigt har han ändå vart på bra humör, kanske sovit lite sämre. Han är för övrigt väldigt mammig nu. Jag och Ty turas i bland om att sova i extrarummet för att få sova en hel, lång natt. När det var Tys tur att ta Erik förra veckan så hade Erik varit vaken typ 2 ggr/timma mellan 12 och 4. Sen natten därpå sov han med mig, och sov så gott som en liten gris, tryckt mot mig (vi tar oftast över han i våran säng nång gång mellan 2 och 4 beroende på när han vaknar till). Nästa gång var det lika dant, sover dåligt med Ty, och myser på hos mamma. Ok, jag erkänner, lite mysigt är det att vara favorit (särskilt då jag inser att det kommer komma mååånga år då det är precis tvärtom), men kan ju förstås vara lite påfrestande också. Dagtid tycker jag nog inte att det märks nån större skillnad i vem han föredrar, mig eller Ty.
I övrigt så är han så himla mysig nu, i dag lekte han själv hela förmiddagen och tittade bara in där jag och Ty var nu och då och gav oss ett leende, eller en liten finurlig blick. Sen var vi hela resten av dagen nere på stan, och där var det samma sak, satt i vagnen och busade och log, och satt tom helt lungt inne på café och mumsade på riskakor.
Löpningen har varit mycket mysbetonad i veckan, lugna sköna pass i härlig höstluft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar