Tys marathon!

I morse steg vi upp kl 4:30 för att börja förbereda Ty's marathondag. Vi åkte till starten redan 1,5 h i förväg (starten var 7:00), och sträckan brukar vanligtvis ta ca 20-25 min, men trafiken var helt galen så vi kom fram precis 3 min innan starten, så Ty hamnade lite längre bak än vad han hade tänkt. Vädret var dock perfekt, och själv skyndade jag mig tillbaka för att lämna bilen och hoppa på cykel för att ställa mig på min hejjar-plats, ett ställe där jag skulle få se han 2 ggr, en gång vid 25 km och en gång runt 32 km. Första svängen såg han mkt pigg ut, och jag hade fått rapport från Tys pappa om att han höll en bra fart. Andra svängen jag såg han var efter ca 8 km konstant upp och ner, och då såg han lite plågad ut i ansiktet, men löpsteget såg fortfarande fint ut, så jag hade förhoppning att han skulle nå sitt mål på runt 3:30. Efter jag sett han sista gången hoppade jag på cykeln och skyndade mig till målet. Innan jag såg han i målfållan så hade jag redan fått rapport: Tid: 3:29:27!! En grym tid, särskilt i ett sånt backigt lopp. Jag hade nog inte kommit runt, jag som hatar backar ;) Dock så mådde han inte särskilt bra då han kom i mål, men jag försökte ge han Coca Cola och stötta han då vi skulle gå mot bussen. Tyvärr så blev vår bussresa (bara lokalbuss, ca 4km) en mardröm för min stackars man. Han kräktes minst 3 ggr, tur som tusan att vi hade påse med oss. Sen när vi kom hem fortsatte han att må doligt och kräkas hela tiden. Till sist var jag lite orolig för hans läppar belv helt blåa. Men till sist bäddade jag ner han i soffan, och han fick i sig lite the och lite salta nacho-chips och då började han må bättre och få färg i ansiktet. Så nu är han mycket piggare och har fått lite helkroppsmassage av sin världens bästa fruga :)

Nu ska jag laga hamburgare och fira Tys nya PB!