Steg upp i morse runt 8-tiden för att göra oss klara inför dagens 5 km lopp. Värmeböjan hade bestämt sig för att komma så temperaturen låg redan runt +25. Jag tycker iofs om att springa i värme, så det gjorde inte så mkt. Innan loppet var jag som vanligt nervös, men under uppvärmningen tyckte jag att benen kändes fräscha och lätta. Loppet började med en rätt brant stigning, som tur var så var den rätt kort. Efter backen fick jag rygg på en kille som höll runt 4min/km. Höll hans rygg hela loppet, och vi låg under de första 2 km under längre perioder runt 3:45-3:55 min/km. Kände direkt att det här är en bra dag, jag kan nog komma under 20 min. Kände mig lugn och kontrollerad ända till slutet på 3 km, då jag började få slita lite. Men låg ändå runt 4:05. Slet som ett djur sista biten, och trodde verkligen att jag skulle komma in under 20 min, och blev lite besviken då jag klockade 20:22 (har ett officiellt PB på 20:20, från i feb. Har även några snabbare tider på Vårruset, men dom räkar jag inte eftersom banan där alltid är kortare än 5 km). Vet inte om min "direkt-fart" på klockan visar lite snabbare än verkligheten, för ja var stensäker att jag skulle se 19:50 eller nåt då jag gick över mållinjen. Men fastän jag var lite besviken på tiden så var jag GRYMT nöjd med loppet, jag höll en bra och jämn fart, bet ihop då det gick tungt, blev inte stressad, och fullföljde hela vägen 100%, dvs, i dag, på den här banan så var det här PRECIS så fort som jag kan springa. Finns inge "åh om jag bara kämpat på lite mer" utan jag tog ut allt jag hade, på ett smart sätt. Lite jobbigt att killen jag tog rygg på (som var en rätt seriös tävlande) sen fortsatte och körde 2 varv till, dvs 15 km i samma tempo. Nåja, jag tackade han så mkt för att han dragit mig hela loppet. Ty kom även han in på lite långsammare tid än han väntat (var det värmen, eller var det den där backen?), och tyckte han också att det hade känts super under banan. Hans tid blev 19:45.
Nästa helg blir det Lake Union 10km, där ska jag ta det lite lugnare, komma in i vad det innebär att köra 10km igen (har inte tävlat på den distansen sen 2006), och sen förhoppningsvis kunna göra en bra tid i September, då jag anmält mig till ytterligare ett 10 km lopp.
Nu ska det slappas de luxe, och suga lite på karamellen, även om det inte blev PB...den här
gången.
Just det, glömde ju en detalj... jag kom första dam i 5 km klassen :)
Innan loppet, Ty kör på den avslappnade stilen, medans jag spänner mig så att jag håller på att sprängas. 
Efter loppet och ett dopp i vattnet, jag kör ett litet tveksamt segertecken, och Ty verkar mest glad. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar